Related Paintings of unknow artist :. | The Madonna and child with the infant saint john the baptist | Wall painting in the Grabrum of the bishop Theotecnus | Vladimir Makovsky | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 125 | slaget vid svolder | Related Artists:
pehr hillestromPehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden.
Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström.
Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö.
1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare.
Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse.
Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
FALCONE, AnielloItalian painter, Naples school (b. 1607, Napoli, d. 1656, Napoli).
Italian painter and draughtsman. He trained briefly with Jusepe de Ribera, the Caravaggesque Spanish painter. He quickly won fame as a specialist in scenes of battle, and his contemporaries nicknamed him the 'oracle' of this genre. Falcone created the 'battle scene without a hero' (Saxl): he showed the battle as a brutal, confused struggle between anonymous troops, without heroes, without defeats and without particular historical incidents. The Battle between Turks and Christians (1621; Paris, Louvre; see fig.) is one of the earliest. The frieze-like composition is elaborately structured, yet the picture is rich in intensely naturalistic, vividly coloured details of armour and weapons and precisely observed expressions of anger and pain. The famous dealer and collector Gaspar Roomer and other Neapolitan collectors commissioned many battle pictures from him, and these were soon introduced throughout Europe. He was especially favoured by Ferrante Spinelli, Prince of Tarsia, who gave Falcone a residence in his palace after 1651.
Henri Gascar Henri Gascar, Portrait of Barbara Palmer, 1st Duchess of Cleveland
James II of England, then Duke of York (1660s)Henri Gascar (1635 -1 Jan 1701) was a French-born portrait painter who achieved artistic success in England during the reign of Charles II. He painted many leading ladies at court, including several of the King's mistresses.
Gascar was born in Paris, the son of Pierre Gascar, a minor painter and sculptor. Gascar came to England about 1674, probably at the behest of Louise de Keroualle, Duchess of Portsmouth, Charles II's favourite mistress. Gascar (or Gascard, as he seems to have spelt his name at first) was already known as a skillful portrait-painter; among the portraits already painted by him was that of Nicolas de Lafond, author of the "Gazette of Holland", painted in 1667, and engraved by Peter Lombart.
The patronage of the Duchess of Portsmouth insured Gascar a rapid success in England. His flamboyant style, contrasting with the stolid English approach, seemed to suit the frivolity of the time and he painted many of the ladies of Charles II's court. His lack of attention to detail in the likeness he made up for by the sumptuous draperies and tawdry adornments around the subject. For a short time he became fashionable, and is said to have amassed a fortune of over £10,000.
Among the portraits painted by him during his time in England were Charles II (engraved by Peter Vanderbank); Louise, Duchess of Portsmouth (twice - once engraved by Étienne Baudet); Barbara, Duchess of Cleveland (nee Villiers), and her daughter, Barbara Fitzroy; Charles Lennox, 1st Duke of Richmond; Frances Stewart, Duchess of Richmond; George FitzRoy, 1st Duke of Northumberland; Nell Gwyn; Sophia Bulkeley (engraved by Robert Dunkarton); Edmund Verney; and Philip Herbert, 7th Earl of Pembroke. It is stated that the last-named portrait was done surreptitiously for Louise, Duchess of Portsmouth. A portrait by Gascar of James II as Duke of York was in that king's collection.